 |
Stockholm Marathon kilometer för kilometer
Följ med på en tur längs den vackra maratonbanan genom Stockholm. Här är en utförlig beskrivning kilometer för kilometer.
Karta över banan hittar du här.
1. Lidingövägen – Valhallavägen
(efter Skeppargatan)
Med adrenalinet i topp startar vi på breda Lidingövägen och svänger vänster in på Valhallavägen. Eftersom banan efter knappt två kilometer lämnar Valhallavägen på höger sida lär de flesta föredra den högra halvan av gatan.
Lägg märke till: Lidingövägen hette förr Ropstensvägen, då den gick från Ropstens färjeläge (mot Lidingö) till tullen där dagens Karlaplan är beläget.
2. Valhallavägen – Oxenstiernsgatan
(vid Taptogatan)
Valhallavägen lutar snällt lite lätt ner mot Gärdet där högersvängen in på Oxenstiernasgatan leder till banans första backe. Det gäller att hålla i handbromsen för att inte förivra sig – det är trots allt drygt fyra mil kvar!
Lägg märke till: Medierna har tagit över det gamla militärområdet. På vänstra sidan tronar TV- och Radiohuset. På höger sida låg förut Journalisthögskolan i det 300 meter långa strukturalistiska kontorskomplexet Garnisonen.
3. Oxenstiernsgatan – Strandvägen
(vid Banérgatan)
En skön nedförsbacke ner mot Strandvägen ger chansen att sträcka ut på benen, men lura dig inte till att bibehålla den högre farten när vägen planar ut.
Lägg märke till: Nu flyter vi fram på klassisk mark, Östermalms vagga. I begynnelsen låg här Vädla by, men på 1400-talet anlades en kungsladugård. Länge kallade man det blivande Östermalm för Ladugårdslandet. Kor betade på fälten och svin bökade på åkrarna, fjärran från dagens ambassadpalats i Diplomatstaden.
4. Strandvägen – Norrmalmstorg
Vi är på väg rakt in till Stockholms hjärta, åskådarleden tätnar. Vi passerar Dramaten. Det är flackt, men med liten risk för sidvind från vattnet. Fortfarande gäller det att hålla igen för att spara krafterna till de tyngre delarna av banan.
Lägg märke till: Det dröjde till Världsutställningen 1897 innan Strandvägen blev framkomlig från Nybroplan till Djurgårdsbron. Paradgatan var innan dess kantad av ruckel. Nybroviken var en stinkande latrin, som ändå nyttjades till att tvätta linne i och till dricksvatten! Viken gick knappt att segla i, fylld med skräp och vrak.
5. Norrmalmstorg – Skeppsbron
(vid Bredgränd)
När vi svänger vänster, in till Kungsträdgården, ökar adrenalinhalten. Den stimmiga publiken, den lätta nedförsbacken, storstadens höga puls – det är en majestätisk känsla att forsa fram!
Plötsligt övergår den folkliga stämningen till monumental storhet. Kungsträdgårdens myller av människor ersätts av Kungliga Slottets vördnadsbjudande silhuett.
Än en gång finns det anledning att besinna sin löpariver. Det själsliga rus som de två senaste kilometerna gett upphov till, kan orsaka en rejäl baksmälla ett par timmar senare om tempot ökat markant.
Lägg märke till: Kungsträdgården är stadens äldsta park, förmodligen anlagd på 1400-talet. Det var länge en lustgård omgärdad av murar. Dessa revs först i slutet på 1700-talet och allmänheten fick tillträde till den kungliga marken.
6. Skeppsbron – Söder Mälarstrand
Det är helt flackt fram till Slussen där det väntar en kort utförslöpa och en tvär högersväng inne i Slussen-karusellen.
Slussen är en av publikens favoritplatser, så räkna med många nya hejarop innan Söder Mälarstrand tar vid. Väl där finns det risk för att vinden vaknat på fel sida. Sök skydd bakom andras ryggar!
Lägg märke till: Den första slussen byggdes av holländare på 1600-talet. Sentida efterföljare ritades av epokernas främsta svenska ingenjörer, Christoffer Polhem på 1700-talet och Nils Ericsson seklet därpå. Det har alltid varit gott om krogar kring Slussen. Vem saknar inte klassikerna Fläskoset och Mässingstången?
7. Söder Mälarstrand
Banans enda utflykt på Söder består av en enda lång flack raka kantad av diverse skutor. Efter de mer omväxlande kilometerna är det dags att hitta sin egen rytm igen. Missa inte vätskekontrollen, ett välkommet avbrott och en livsviktig påfyllning av de sinande näringsdepåerna.
Lägg märke till: Is togs upp från Riddarfjärden på er högra sida till det väldiga Münchenbryggeriet på er vänstra sida vid kilometerns början. Isen användes till att kyla ner ölet vid jäsning och lagring.
8. Söder Mälarstrand – Västerbron
Den långa flacka rakan avslutas med en lätt stigning före den abrupta vänsterböjen, som är mycket brant. Den leder till Västerbron, som faktiskt bjuder på ett betydligt lättare motlut. Det gäller att ta det mycket lugnt, med korta kvicka steg på uppfarten till bron. Fortsätt i lugn takt upp till krönet.
Lägg märke till: Under medeltiden fick man vare sig bygga eller handla på Södermalm (som då fortfarande hette Åsön). Enda undantagen från handelsförbudet var sill och kalk!
9. Västerbron
Banans mest fruktade parti. Såväl vägen upp från Söder som backen ner till Kungsholmen kan sätta käppar i hjulen. Ös inte på uppför eftersom det kostar alltför mycket energi. Rulla lätt nerför utan att vare sig bromsa eller klampa sönder låren.
Lägg märke till: Västerbron bjuder på en av Stockholms vackraste vyer. Till höger ligger Riddarfjärden med Stadshusets silhuett och Riddarholmen som minne av stadens första glansperiod. Till vänster, bortom Långholmens grönska, drar den oromantiska Essingeleden över Mälaren. Vattnen är fyllda av båtar av alla de slag.
10. Västerbroplan – Rålambshovsparken
Konsten att klara av långlopp består i att försöka hålla en så jämn ansträngningsnivå som möjligt. Efter att ha låtit andra rusa på uppför, kan du nu lugnt hala in dem igen genom att sträcka ut på stegen. Sista biten, där vägen delar på sig ner till parken, är brantast. Träna i förväg på att landa lätt i branta nedförsbackar annars kan du få problem med låren mot slutet av loppet.
Lägg märke till:Åke Rålamb arrenderade området där parken ligger i början på 1700-talet, men trots att han vräktes fick han ge namn åt området.
11. Norr Mälarstrand
En spegelreflex av den flacka biten på Söder Mälarstrand, men med klar profilskillnad på omgivningen. Inga skraltiga kajutor tillåts angöra Norr Mälarstrands bryggor. Blåser det motvind? Låt andra stå i fören!
Lägg märke till: Längst bort tronar Ragnar Östbergs juvelstycke till Stadshus. Det byggdes med omsorg. Tegelstenarna är handgjorda kopior av de stenar som det nedbrunna slottet Tre Kronor byggdes med. De Tre Kronorna, Stockholms symbol, pryder också Stadshustornets topp.
12. Stadshuset – Centralen
Vi lämnar Kungsholmen för Norrmalm över Stadshusbron till Tegelbacken, trafikkomplexet besjunget av såväl Olle Adolphson som Kent. Förutom meterna ner och upp för Tegelbacken är detta en platt sträcka.
Lägg märke till: När Centralstationen invigdes 1871 flyttades Stockholms mittpunkt från Gamla Stan till Norrmalm. Idag bor 70 000 i stadsdelen, men nästan dubbelt så många jobbar där.
13. Centralen – Torsgatan
Det är helt flackt längs Vasagatan fram mot Norra Bantorget. Sedan väntar Torsgatan som tidigare var rätt så ruffig, men nu anläggs träd längs med det lätta motlutet.
Lägg märke till: Norra Bantorget är av tradition arbetarrörelsens hjärta med LO-borgen och högsäte för förstamajtågen. Här finns även Clarion Hotel Sign – Stockholms största hotell med 558 rum – öppnat 2009.
14. Torsgatan – Vasaparken
Efter Torsgatans sega motlut når vi Vasastan. Med en nittiogradig högersväng lämnar vi Torsgatan och kommer in på Odengatan där det är flackt. På höger sida ligger Vasaparken.
Ni som njuter av loppet i lugnt tempo får se upp för löparna som spurtar mot mål på sitt andra varv.
Lägg märke till: Innan TV slog igenom drog valdebatterna väldiga folkskaror till Vasaparken. Duellerna mellan Tage Erlander och Bertil Ohlin 1948 och 1952 påstås ha samlat 50.000 åskådare. De hejade på sina favoriter, likt en fotbollsmatch.
15. Odengatan
(från Gästrikegatan till Döbelnsgatan)
Vasastadens svar på den lätta kilometern vid Kungsan. Det är flackt när vi springer förbi den täta publiken vid Odenplan. Sedan bjuds vi på en rejäl utförsbacke. Spara på sprintertalangen till det andra varvet, för efter att ha korsat Sveavägen fortsätter banan i ett lättare motlut.
Lägg märke till: På vår högra sida ståtar Gunnar Asplunds Stadsbibliotek, en världsberömd byggnad som markerar slutpunkten på den klassicistiska epoken. Cylindertoppen på den rektangulära roten påminner om barns lek med klossar!
16. Odengatan – Humlegården
Banan svänger till höger in en kort snutt på Birger Jarlsgatan innan Karlavägen tar vid. Det är helt flackt när vi närmar oss huvudstadens mer fashionabla kvarter. Njut av att få korsa dessa annars så trafikerade gator utan att behöva stanna!
Lägg märke till: Humlegården var Gustaf II Adolfs köksträdgård. Kor leddes fram till 1800-talets slut på Karlavägen till sommarbete på Gärdet. Lungsjuka kom för att dricka direkt från spenarna. Det kallades”mjölkbrunn”.
17-18. Karlavägen – Valhallavägen
När vi passerat Humlegården svänger banan till vänster in på Sturegatan. Det går uppför tills vi är framme vid Valhallavägen som banan når efter 16,6 km. Vi ser Lidingövägen, där starten gick, och Stadion, där målet är, framför oss. Men det är ju ett varv kvar, så vi svänger höger in på Valhallavägen som skänker oss en lätt kilometer.
Lägg märke till: Massgravarna efter peståret 1710 anlades i Stureparken, som ligger vänster om maratonbanan, strax innan man svänger in på Valhallavägen.
19. Diplomatstaden – Gärdet
När Vallhallavägen når fram till Gärdet svänger vi till höger in på Oxenstiernsgatan som först bjuder på ett ganska krävande motlut och sedan en skön utförslöpa. Vid Berwaldhallen svänger vi till vänster in på Dag Hammarskölds väg. Banan går förbi amerikanska ambassaden och upp mot Diplomatstaden.
Lägg märke till: Engelska Kyrkan, höger om 19-kmsskylten flyttades hit, bit för bit, 1913, knappt 50 år efter det urprungliga uppförandet på Wallingatan.
20. Dag Hammarskölds väg – Djurgårdsbrunnsvägen
En tämligen flack sträcka, som dock kan vara utsatt för vinden eftersom Gärdet breder ut sig på vänster sida och Djurgårdsbrunnskanalen på höger.
Lägg märke till: Här låg tidigare ett kasernområde vars huvudstråk kallades Kavallerivägen. Livregementets dragoner lämnade plats för alla de muséer som nu kantar vägen. Däremellan huserade Stockholmsutställningen, 1930, som gav upphov till funktionalismen, så starkt avskydd av den dåvarande borgmästaren Carl Lindhagen, att han föreslog ett förbud mot stilen.
21. Djurgårdsbrunnsvägen – Greve von Essens väg
Maratonbanan skär rakt genom det gröna Gärdets på den enda asfalterade väg som korsar denna stora gräsyta. Mitt på Greve von Essens väg finns en liten puckel. Vägen är helt öppen för vindens nycker. Kom ihåg att du sparar mycket kraft på att springa bakom andra om det blåser mot. Är ni få kan ni hjälpas åt att växeldra och ta vindstötarna.
Lägg märke till: Ladugårdsgärdet var ett exercisfält, i synnerhet under Karl XIV Johans regeringsår i början av 1800-talet.
Fältet har krympt med åren, främst på 1930-talet då bostadshus började uppföras. Mindre blygsamma planer fanns vid förra sekelskiftet, nämligen att bebygga hela Norra Djurgården. Om de förverkligats hade vi fått ett rutsystem med raka gator från Brunnsviken till Kaknäs.
22. Greve von Essens väg – Lindarängsvägen
Halva loppet nås strax efter Borgen som ligger på banans högra sida. Lite längre fram väntar en tvär högersväng in på Lindarängsvägen. Nu bör de flesta tjejer känna igen sig för vi är strax framme vid Tjejmilens start och de två tävlingsbanorna följs åt i nästan tre kilometer. En lättlöpt kilometer.
Lägg märke till: Borgen var Karl XIV Johans lägerplats. Därifrån kunde han övervaka soldaternas manöver på Gärdesfälten. Överhovstallmästaren, greve Gustaf von Essen, deltog gärna i hästtävlingar på Gärdet. Han var faktiskt en av de första som bar jockeykläder i Sverige, redan på 1830-talet.
23. Lindarängsvägen
Lindarängsvägen är en lång rak flack gata med få åskådare. När vägen tar slut svänger banan till höger in i skogen och upp mot Kaknäsvägen och träningsanläggningen för Djurgårdens allsvenska fotbollslag.
Fokusera på hur lätt det känns utan att överdriva farten.
Lägg märke till: Lindarängen låg förr vid en vik av Lilla Värtan, som kom att fyllas igen. Här fanns vid 1800-talets slut Stockholms första hästkapplöpningsbana. Och här byggdes den första (sjö)flyghamnen och i dess hangar så småningom den första konstfrusna isbanan.
24. Kaknäs – Manillavägen
Väldigt lättsprunget är det ner till Djurgårdsbrunnsbron – ännu ett tillfälle att sträcka ut på stegen. Men kom ihåg att det är nästan två mil kvar till mål!
Lägg märke till: 155 meter höga Kaknästornet bjuder på Stockholms bästa vyer, men när man springer nedanför är det lätt att missa tornet! Och vad är väl 155 meter? Vi ska springa 262 gånger längre!
25. Manillavägen – Djurgårdsvägen
Ute på Djurgården blir det jobbigare. Här väntar den långa sega backen upp mot Manillahemmet som följs av en kortare med brantare utförslöpa. Nu får vi kämpa för att bibehålla en harmonisk löprytm.
Lägg märke till: Djurgårdsbrunnskanalen grävdes fram 1834. Den gamla farleden hade tidigare pålats igen, för att hindra skepp från att smita förbi tullen vid Blockhusudden. Väl över bron passerar vi på några hundra meters avstånd Gröndal, Gustaf Frödings sista bostad, på vår vänstra sida.
26-27. Djurgårdsvägen
Efter att ha rundat italienska ambassaden vid Oakhill (lyckligtvis på dess nedre sida) planar vägen ut igen. Nu slipper vi uppförsbackar ända fram till Västerbron!
Lägg märke till: Höger om maratonbanan ligger Skansen. Artur Hazelius idé om ett friluftsmuseum började med några vaxdockor (som föreställde allmogeliv) och växte successivt från enstaka typiska svenska stugor till hela gårdsmiljöer. Här ryms också en djurpark med huvudsakligen nordiska djur. Skansen har fått efterföljare i många andra länder.
28. Djurgårdsvägen – Strandvägen
Det lätta avsnittet kommer precis rätt, två tredjedelar in på loppet är det lätt att misströsta när det kan börja kännas tungt och målet avlägset. Tänk då på att krafterna kan återkomma. En mara består av både toppar och dalar. Och strax tätnar publikleden igen!
Lägg märke till: Här, på Valdemarsöns nordvästra udde, anlade Johan III en djurgård. Favoritnöjet på 1600-talet var att hetsa djur mot varandra.
29–41.
Se 4–16.
42,2 Sturegatan – Stadion
Sista kilometern börjar segt med motlutet på Sturegatan, men den olympiska avslutningen inne på publikfyllda Stockholms Stadion är gloriös. Det målet är värt hela resan, såväl de 42 kilometer som burit dit på tävlingsdagen, som alla träningsmil som våra ben avverkat på vägen till ASICS Stockholm Marathon. Vi gör om det nästa år igen, eller hur?
Lägg märke till: Stadion byggdes till 1912 års olympiska spel. Dessförinnan låg Idrottsparken på samma plats. Stadion är den friidrottsarena i världen där flest världsrekord, 83 för att vara exakt, har slagits genom tiderna. Den internationella stortävlingen DN. Galan fyller Stadion till sista plats varje sommar.
|
|
