Den värsta värmeböljan på en kvarts sekel präglade maratondagen. Temperaturen var 28 grader vid starten och snuddade som mest vid 30 i skuggan, som inte alltid går att uppsöka längs med banan. Arrangörerna förberedde sig genom att placera ut fler vätskestationer och duschar och predika om vikten att dricka, dricka och åter dricka. Före start fick dessutom deltagarna chansen att flytta sin anmälan till nästa år, även om man redan hade hämtat ut nummerlappen. Ändå var det fler än någonsin förr som gav sig iväg på det drygt 42 kilometer långa äventyret i solgasset, 14 319 tog sig förbi startmattan.
Efter loppet kunde tävlingsläkaren Jan Thorsell konstatera att det hade blivit färre att ta hand om än han hade befarat.
– Vi har haft det ovanligt lugnt i sjukvårdstälten. Det har varit ett tiotal som fått åka ambulans till målet på Östermalms IP och bara en till sjukhus, berättade Thorsell.

Den som lät sig bekommas allra minst var träningsfenomenet Kirsten Melkevik Ottebu. Den 37-åriga norskan som började springa så sent som 2002 hade redan väckt sensation när hon efter segern i Göteborgsvarvet några veckor tidigare avslöjat att hon tränar minst 30 mil varje vecka – mer än ett maratonlopp om dagen!
Kirsten tog täten från början och ledde med över en halv minut redan efter en mil. I mål skilde det två minuter till regerande mästarinnan Anna Rahm. Sen dröjde det nästan sju minuter innan någon annan kvinna passerade mållinjen. Ändå var vinnaren inte helt nöjd.
– Mitt schema höll inte riktigt, lite bättre hade varit roligt, menade Kirsten om sin segertid 2.37.03.

Lilian Magnusson och Anders Szalkai.

Den stora sensationen var en annan sen debutant. Lillan Magnusson började springa för att få ner vikten efter att ha fött sitt tredje barn. Hon började med att följa ett program på Marathon.se, utformad av 2001 års vinnare, Anders Szalkai. Med hjälp av det lyckades hon springa på mindre än tre timmar i debutloppet 2005.
Så småningom kom Lillan i kontakt med Anders och började få ett personligt program. Det ledde till en femte plats, tvåa bland svenskorna, och inte ens fem minuter efter läromästaren. Två månader senare blev Lillan svensk mästarinna på 10 000 meter i sitt andra banlopp!

Medan den snabbaste kvinnan inte var mer än drygt sju minuter från banrekordet, så tog männen det betydligt lugnare och var ändå mycket mer utpumpade i mål. Philip Bandawe från Zimbabwe blev den förste efter Alfred Shemweta (1999-2000) att försvara titeln. Men det blev en dyrköpt seger på den långsammaste tiden i Stockholm Marathons 29-åriga historia, 2.20.56. Det är över en och en halv minut mer än vad Kjell-Erik Ståhl behövde i rekordhettan 1982.
Efter den första milen var Bandawe loss tillsammans med sex andra afrikaner och fransmannen med nordafrikanskt ursprung, Mouhcine Akhoudaoui. Trots att de inte sprang fortare än 34 minuter hade de ändå skaffat sig ett försprång på en halv minut till den mest emotsedde svensken, smålänningen Lars Johansson som tävlar för Enhörna.
Bandawe smulade ner allt motstånd. Inte genom att höja farten utan bara genom att bibehålla den och stå emot den tryckande hettan. När täten passerade halvvägs på strax över 1.10 var de fortfarande sju, men en knapp mil senare var det bara kenyanerna Jonah Kemboi och Simon Kasimili som fortfarande orkade hänga med. På Norr Mälarstrand fick de också släppa. I mål var Kemboi en minut och 20 sekunder efter medan Kasimili tappade fyra minuter och fick se sig passerad av ryssen Sergej Lukin.

Även SM-guldet gick till samme man som året före, Kent Claesson. Lars Johansson bröt tidigt med kramper medan Spårvägslöparen lyckades ta sig i mål trots att han hade kraftiga magsmärtor mot slutet och kunde knappt stå upprätt efter målgång.
– En riktig skräptid, sade Kent om sina 2.28.20, men det enda som räknas är att det var SM-guld, förtydligade han.

Den klart mest uppmärksammade deltagaren var annars inte någon utav de snabbaste löparna utan den som kom in som 1580:e man på 3.44, rymdfararen Christer Fuglesang. Långt mer i skymundan genomförde han tre upplagor av Stockholm Marathon i mitten på 1980-talet, men när Christer återvände 20 år senare hade han hunnit bli Rikskändis Nr1 efter sin rymdfärd strax före jul. Fem dagar med NASA-farkosten Discovery följdes minut för minut av stora delar av svenska folket, i synnerhet när Fuglesang fick promenera i rymden.
Någon promenad blev det inte ifråga om i hettan på Stockholms gator men Christer, van vid hetta i Houston där han bor, hade inget att klaga på efter loppet. Målsättningen var att klara sig under fyra timmar och den uppfylldes med råge.
Under sin vistelse i rymden hade Christer med sig en av de medaljer han fått i Stockholm Marathon. Efter målgången i 2008 års lopp överlämnade han denna medalj till Stockholm Marathon.

Värt att notera

  • Anmälningarna stoppades redan den 14 februari efter att den nya rekordsiffran 17 655 uppnåtts.
  • Nästan hälften utav dem, 8 803, hade aldrig sprungit Stockholm Marathon förut.
  • 269 144 har fullföljt Stockhom Marathon sen debutåret 1979. Nästa år kommer siffran att överträffa befolkningen i rikets tredje största stad, Malmö.
  • Kvinnorna fortsätter bli fler. Såväl 4110 anmälda som andelen på 23 procent är nya rekordsiffror.
  • Siste man i mål var Hans Hedström, Sälens IF, som behövde sex timmar, sjutton minuter och 35 sekunder. Hans har fullföljt samtliga 29 upplagor av Stockholm Marathon.

Fakta

  • Tävlingsdag: 9 juni
  • Antal anmälda: 17 655 (13 545 herrar och 4 110 damer) vilket var ett nytt rekord.
  • Antal startande: 14 319 (rekord)
  • Antal fullföljande: 12 435
  • Antal nationer: 61
  • Antal funktionärer: 2 691
  • Väder: +29 grader, soligt

Resultat herrar: 1) Philip Badawe, Zimbabwe 2.20.56 2) Jonah Kemboi, Kenya, 2.22.16 3) Sergej Lukin, Ryssland, 2.22.57 4) Simon Kasimili, Kenya, 2.24.20 5) John Suspic, USA, 2.25.49. 6) Kent Claesson, Spårvägen, 2.28.20
Damer: 1) Kisrsten Melkevik Otterbu, Norge, 2.37.03 2) Anna Rahm, Rånäs 4H, 2.39.02 3) Winfrida Kwamboka, Kenya, 2.45.48 4) Valentina Poltavska, Ryssland, 2.46.56 5) Lillian Magnusson, Spårvägen, 2.48.26